paperdoll

Idag är det söndag.
söndag, alltså vad händer.. det var måndag nyss och julafton igår, sluta förvirra min stackars överhettade hjärna, snart sker en explosion i samma klass som en atombomb al'a Hiroshima och då kommer jag alltid bli ihågkommen som atombombs jäntan med ett hjärta av guld och hjärna av sprängdeg.
Men allvarligt vart tar tiden vägen och vad hände med livet? Det kändes som allt började rusa fram i samma takt som jag tänkte "hm, kanske plugga på högskolan".
Det börjar liksom bli som nåt jävla skämt det här, varenda år så är det samma visa att man ska oja sig över hur fort det gångna året har gått men i ärlighetens namn brukar jag oftast bara hänga med strömmen, det vill säga ibland tycker jag det går ganska fort och ibland inte men jag ojar mig alltid med resten av mina pensionärer. men nudå, alltså allvarligt vad hände med 2006? Borta med vinden, nice to meet you 2006 and goodbye.. *PANG*

Och inte fan ser 2007 ut att bli mycket bättre, jag menar vi är i slutet av januari och jag har inte ens märkt av något. Undrar om någon skjuter in något i min kropp så jag sover över visa månader för allvarligt talat så känns det som att jag har sovit mig igenom minst halva mitt liv. Jag kan inte komma ihåg någonting och när jag väl gör det så är det saker som inte ens är värda att bli ihågkommna.
I den här takten så fyller jag väl 47 snart, gymma värld.
Vi låter ju inte våra djur lida så varför ska vi?

Anyway, så smällde jag ner på statoil nyss och köpte mig snus och pepsi "fucking lovely" max, jag kände att jag behövde unna mig något sockerfritt och cancerframkallande såhär på söndagskvällen. Och helgen har väl rusat förbi i ungefär samma takt som den där atombomben jag pratade om tidigare, *pang* och hej då. Jag kände mig måttligt nöjd när jag på trettioårsfesten igår tackade nej till kladdkaka med grädde och försökte lura alla andra (inklusive mig själv) hur smaskigt det är med äpplen. Inombords skrek jag efter den där kladdkakan och min hjärna började sakta men säkert att hota mig med att spränga sig själv i luften.
Har jag förresten nämnt att vi har världens bästa grannar och tanken på att dom ska flytta ger mig inte en utan två klumpar i halsen och vardagen änns en smula gråare.

Nu ska jag tillbaks till mitt söndagspysslande, det vill säga tv tittande varvat med datortjoande och en gnutta pepsi max, ohlala.. vem sa att livet var tråkigt?

Dagens låt: Bush - Letting the cables sleep